Min egen kärleks plats
Här inne är luften annorlunda. Det kan man både se, dofta och känna. Här är det som om luften i sig hade liv. Faktum är att allt här inne verkar levande.
Här inne är man ensam om att höra alla ljud. Det jag hör här inne kan ingen annan höra. Och ingen annan kommer någonsin att höra det och ingen annan har någonsin hört det.
Här inne existerar endast minnet av världen utanför. Världen i sig finns inte längre, och inte heller allt vad den innebär. Och där ute existerar inget av det som finns här inne.
Här inne står allt still. Som vore det mycket större än vad det är. Som vore rörelser onödiga. Överflödiga. Här flödar stillheten av liv. Här finns lugnet och harmonin.
Kärlekens plats, kallar jag den. Min egen kärleks plats. Här är jag ensam och just då är det här bara mitt. För jag är en del av det. Det som är här inne. Jag kommer från en annan värld, men så fort jag stiger in här, så hör jag inte hemma någon annanstans.
Här finns bara lugnet. Hit hör bara kärleken. Här existerar inget annat än liv. Egentligen kommer inget hit, som inte redan finns här.
Att ta med sig något härifrån vore att förstöra det. Inte ens ett minne, en bild. Att ta med sig något hit vore att inkräkta. Inte ens en tanke eller en doft. Inget som inte hör hemma här.
En dag, om jag hittar dig, ska jag visa dig den här platsen. Och du ska känna, precis som jag, att vi hör hemma här. Det är min dröm. Att hitta någon jag kan ta med hit. Ta med mig till min egen kärleks plats.
