Säg mig sanningen, sanningen om kärlek
Ibland tänker jag att jag är trött på det. Leta och leta utan att hitta något. Ibland nästan glömma vad det är jag letar efter och framförallt varför. Det är då jag tappar tron. Tror inte längre på kärlek.
Så ändrar jag mig och tänker att det är det här som är roligt. Flirta. Prata. Träffa människor. Leta utan att försöka hitta. Att jag egentligen inte vill hitta, för då tar allt det här slut. Så tror jag än mindre på kärlek.
Kanske vill jag, kanske vill jag inte. Kanske måste kärleken själv övertala mig. Hitta mig och dra över mig till andra sidan. Till andra sidan där man inte tycker om att leta. Andra sidan där man är lycklig och trivs.
Det finns så mycket jag längtar efter. Varför ska vägen dit vara så otroligt krånglig nästan jämt?
Vad jag med all säkerhet är trött på är att vänta och se.
