drömmarna är allt

vi som sträcker oss utan att bry oss om att vi inte når
vi som spräcker såpbubblor fast vi inte får
och fångar världen i ett glittrande skimmer


när man vet att trygghet inte är ett alternativ
att det inte går att nöja sig med ett tillräckligt liv
för det finns stjärnor bortom horisonten


det som definierar oss, skapar oss och håller oss fast
i ett böljande segel i lyckans mast
är vinden som cirklar kring drömmarnas land

knappt ens kallt!

Det blev inte många simtag men jag gjorde det! Trampade ner i halvmörker på pappas enorma cykel och tänkte att det är lika bra att bara göra det. Sjön var spegelblank och det var knäpptyst och efteråt bara satt jag där och njöt. Nu myser jag med grönt te och Hip Hip Hora... (jaja, jag har sett den tusen gånger men det var faktiskt "längesen" jag såg den nu!). Imorgon ska jag vara på jobbet i elva timmar så snart är det sovdags!

Årets första dopp... eller?

En solig förmiddag på altanen. En underbart varm dag på Liseberg. En insikt om att kanske inte dela med mig av mina innersta känslor till allt och alla. En otroligt långtråkig kväll. Klättrar på väggarna. Klättra på väggarna... kan man göra det hemma? Nja. Vad kan man göra då? Bada i sjön kanske! Eller är det för kallt? Ska utforska detta! Uppdaterar sen om hur det var!

Lovvan och jag i söndags!

tårar torkar också

Det är så varmt i sängen att det känns som feber. Jag ligger och försöker tänka tillbaka på min förra fantastiska dröm för att kanske lyckas drömma vidare på den inatt. Vi gick till en ö och den var så himla fin och outforskad - trodde vi - och det var så mycket häftigt att upptäcka! Jag var där med rätt sällskap och vi letade efter något och när vi hittat det så hade vi hela tiden ett nytt mål. Det var magi inblandat och konstiga hus, en rolig nattklubb, vackra miljöer och många skratt. Nu känner jag för att ge mig iväg på ett litet äventyr på riktigt med! En utflykt nånstans. Ska spåna på detta... nu är det sovdags hur som helst och imorgon börjar en ny jobbvecka!

nervöst

Jag tror att jag har tagit ett beslut. Ett avgörande sådant. En sak jag måste göra. Det är sjukt läskigt, men å andra sidan kan det inte bli värre än vad det redan är tror jag... Värt ett försök alltså. Kanske.

existens

Det finns tankar, och så finns det de där som är helt underbara.

en torsdag på lisse

Imorse vaknade jag klockan sju ungefär och var så himla vaken som man bara kan bli. Jag kände att - det är min födelsedag idag!! Men det var det ju inte... och inte julafton... eller skolavslutning... eller att jag skulle ut och resa. Nu när jag ser tillbaka på dagen så var det faktiskt bara en helt vanlig dag men visst är det en trevlig känsla att vakna upp till ändå?

wawawaow

Ibland får man en uppenbarelse när man dricker te. Ibland pratar man med sig själv när man sitter ensam i bilen, skämtar med sig själv och skrattar åt sitt eget skämt. Ibland vaknar man till ljudet av regn och får för sig att man ska ta morgonduschen ute i regnet tills man inser att den var en ganska sval idé. Ibland har man en riktigt bra dag åt precis ingenting.

där var den ju!

Så står du där i gryningen,
och bara dödar alla mina gamla spöken
Dina händer flätar mitt hår när solen går upp
Vi är navet av allt som snurrar nu
Jag tror på dig, jag ser dig
och allt det där som du ska visa mig



kristall, kristall, jag tänker inte leva efter någon mall

Sådan stress och ångest, förväntingar att leva upp till, beslut att fatta, alternativ att ta ställning till. Nej, jag vill inte det! Just nu är det nog inte så jag behöver leva, jag behöver leva fritt, spontant och glädjefyllt.
Så det betyder att jag tänker resa till hösten istället för att plugga? Kanske. Kanske inte. Fortfarande så himla förvirrad men inte till den grad att det känns jobbigt. Bara lite. Eller, jag vill att det ska ordna sig liksom! Jag vill veta! Fast det är på något sätt för tidigt att bestämma sig redan nu.

jag tror jag är klar

Där finns inga tunga gardiner, där finns bara ut genom fönstret
Dörren är en massiv, stor port som inte alls är svår att öppna bara man vet hur man ska göra
Golvet är svalt, blankt, en illusion av att man svävar
Taket finns inte alls
Där är min egen doft genomgående mellan väggarna
Lättillgängligt såpbubblorna, nagellacket, pennan, kameran, spegeln, fjädrarna
På en hylla det matta
Där finns inget ljus alls och därför heller inga skuggor
Centralt de tusentals kuddarna, de flyger runt och täcket böljar
I lådorna spets och siden, kamomill och kaprifol och honung och smultron
Några spröda, ljusgröna växter andas, väntan på blomster
Upphängda akryltavlor föreställande mina tankar
Trippa på tå och musiken, och musiken... och musiken...

det som är sant är alltid sant

Det var sant en gång för länge sedan och även om det inte stämmer nu
så är det alltid lika smärtsamt sant ändå -
Sanningen som jag inte kan förstå.

kun for mig

Ibland när jag lyssnar på helt underbar - väldigt lättsam, mainstream men ändå mäktig - musik så ser jag i mitt huvud hur jag i slow motion faller ner baklänges i en stor hög dunkuddar! Jag ler och skrattar samtidigt, jag känner mig fri och tyngdlös, samtidigt trygg!

Medina – Kun For Mig

ingen vet och särskilt inte jag


varje liten bokstav, varje litet ord

Whatever you do you can't make it undone.
So let's take it from here, where we are, at nothing - square one.

There may be wishes and hopes, there may be fear.
I might need to tell you things you'd rather not hear.

Regrets and mistakes, secrets kept and revealed.
Feelings lost, found, shared, concealed.

Confusion was the key to understanding the fall.
What I know is I know absolutely nothing at all.



RSS 2.0